Liv i balans

Artiklar och information

Protein

Proteiner är musklernas byggstenar och livsnödvändigt för muskler och muskelbevarande och är mycket viktigt för såväl tränande som icke tränande att hålla fokus på. Som tränande kvinna behöver du 1,5- 2,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Som kvinna 45+ så bör du inte äta under ca 2 g/ kg kroppsvikt även om du inte tränar. Ju äldre vi blir, desto svårare är det för kroppen att ta upp proteinet, så du behöver äta MER. Om du väger 65 kg och ligger på ca 1850 kcal per dag, då ska ca 130 gram protein finnas i din kost per dag. 100 g kyckling är INTE 100 g protein, ett vanligt missförstånd. Börja alltid med att planera proteinet, därefter fett och kolhydrater. Ca 32% protein, 32 % fett och resten kolhydrater blir ca 130 g protein, 60 g fett och 160 g kolhydrater. Om du räknar en dag och inte brukar logga din kost så ser de flesta att de äter alltför lite protein! Här följer en lista på några proteinrika livsmedel så du kan räkna ut hur mycket du behöver äta på en dag! 
Per 100 g:
 
Tonfisk: 23 g
Kyckling: 22 g
Nötkött: 22 g
Makrill: 20 g
Fläskkött: 19 g
Nötfärs: 19 g
Lax: 18 g
Kvarg 0.2 11 g 
Ägg 13 g
 

Under klimakteriet genomgår kroppen flera förändringar, och en av de tydligaste är att muskelmassan successivt minskar. Det är en naturlig del av åldrandet, men i takt med hormonförändringarna blir nedgången ofta mer påtaglig och kan ske snabbare. Mindre muskelmassa kan påverka styrka, ork och förmågan att klara vardagliga aktiviteter, och på sikt även bidra till ökad risk för fall, skador och en långsammare ämnesomsättning.

Därför blir det särskilt viktigt att ge kroppen rätt förutsningar. Styrketräning och ett tillräckligt proteinintag är två nyckelfaktorer. Träningen signalerar till musklerna att de behöver stärkas och byggas upp, men för att det ska ske krävs byggstenar i form av protein. Om proteinintaget är för lågt finns en risk att kroppen bryter ner mer muskelmassa än den hinner bygga upp, även om du tränar regelbundet.

Protein är ett av kroppens fyra viktigaste makronäringsämnen. Tillsammans med kolhydrater, fett och alkohol bidrar det med energi, men dess huvudsakliga roll skiljer sig från de andra. I stället för att främst fungera som bränsle har protein en central uppgift i att bygga upp, reparera och underhålla kroppens vävnader och funktioner.

När vi får i oss protein bryts det ner till aminosyror, som fungerar som kroppens byggstenar. Dessa används sedan för att bilda nya proteiner med avgörande betydelse för nästan alla biologiska processer. De bidrar bland annat till att bygga muskler och vävnader, ingår i vårt DNA, fungerar som enzymer som driver kemiska reaktioner och utgör viktiga delar av hormoner och transportproteiner som håller kroppen i balans.

Totalt finns det 20 olika aminosyror, varav nio är essentiella. Det innebär att kroppen inte kan producera dem själv och därför måste få dem via kosten. För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig protein på ett effektivt sätt krävs en tillräcklig tillgång till samtliga aminosyror. Dessutom är det viktigt att det totala energiintaget är tillräckligt – annars kan kroppen börja använda protein som energikälla i stället för att bygga och reparera muskler och andra viktiga strukturer.

I kroppen pågår ständigt en dynamisk balans mellan uppbyggnad och nedbrytning av protein. När dessa processer väger jämnt talar man om proteinbalans. För att muskler ska kunna växa och återhämta sig – särskilt efter träning – behöver kroppen däremot befinna sig i ett överskott, där uppbyggnaden överstiger nedbrytningen. Det uppnås genom att tillföra tillräckligt med protein via kosten.

För den som styrketränar i syfte att bygga muskler rekommenderas ofta ett dagligt intag på omkring 1,6–2,2 gram protein per kilo kroppsvikt. Det är framför allt det totala intaget under dagen som är avgörande för resultaten. Hur proteinet fördelas över måltider och exakt när det intas kan spela viss roll, men för de flesta är det viktigast att få i sig tillräckligt mycket varje dag.

All typ av fysisk aktivitet ökar kroppens proteinomsättning, men det är styrketräning som effektivt stimulerar muskeluppbyggnad. Träningen fungerar som en signal som sätter igång muskelproteinsyntesen – den process där nya muskler bildas. Tillsammans med ett tillräckligt proteinintag skapas därmed goda förutsättningar för att både bygga upp och bevara muskelmassa.

Protein spelar också en viktig roll i att motverka nedbrytning av muskler. Vid ett för lågt proteinintag prioriterar kroppen andra livsviktiga funktioner, som produktion av hormoner och enzymer, och kan då bryta ner muskelvävnad för att få tillgång till aminosyror. Även brist på träning kan leda till minskad muskelmassa, eftersom musklerna inte får den stimulans som krävs för att bibehållas.

Även om kvinnor i klimakteriet har en ökad risk för muskelnedbrytning, främst till följd av sjunkande östrogennivåer, finns det i dagsläget inga specifika proteinrekommendationer som är anpassade just för denna grupp. I stället gäller de allmänna riktlinjerna för vuxna, vilket innebär att det är viktigt att få i sig tillräckligt med protein varje dag för att stödja kroppens funktioner och bevara muskelmassan.

Med stigande ålder sker dock förändringar som gör att kroppens behov av protein ökar. Från omkring 65 års ålder blir det särskilt viktigt att säkerställa ett tillräckligt intag för att motverka den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa, så kallad sarkopeni.  Ett högre proteinintag har visat sig kunna bidra till att bevara styrka, minska risken för fall och skador samt främja livskvaliteten.

För kvinnor i medelåldern kan det därför vara klokt att redan under klimakteriet se över sina kostvanor och säkerställa ett tillräckligt proteinintag. Det kan skapa en stabil grund inför kommande år, då både hormonella förändringar och åldrande påverkar muskelmassan. Att sprida ut proteinintaget över dagens måltider, kombinera träning med proteinrika mellanmål och variera mellan animaliska och vegetabiliska proteinkällor är enkla och effektiva strategier. Genom att etablera dessa vanor i tid ökar möjligheten att behålla styrka, energi och livskvalitet även längre fram i livet.

Motivation?

Motivation är grejen! Eller...? 

Nej, nix, nope. Motivation är sorgligt överskattat och missförstått! Din väntan på motivation är ofta din största bromskloss. Jag kan säga redan nu, sluta vänta och börja GÖRA!  
 
Jag är överhuvudtaget inte motiverad vissa dagar, mitt trick är att jag inte bryr mig, jag känner inte efter och jag tänker inte efter. Jag GÖR. Om det står styrkepass på schemat så tränar jag. Punkt. Jag frågar mig inte om jag orkar, om jag har lust, om jag är motiverad. Varför överhuvudtaget lämna utrymme för tankar och känslor om jag har ett träningsschema att följa? Jag har ju ett träningsupplägg för att jag bestämde mig för att ha ett, DÄR bestämde jag mig. Vad det är för väder i själ, tanke och känsla idag är helt ointressant. Ibland har man draghjälp av motivationen men oftast inte. 
 
I synnerhet har jag inte det kl. 18.30 en svinkall kväll i november när soffan står där med filtar och kuddar och mysbelysning och jag har promenad på schemat. Så den kommer inte att hjälpa mig. Mina känslor kommer inte att hjälpa mig, i synnerhet inte om vi lägger till lite pms till scenariot och mina resonerande tankar kommer sannolikt inte att hjälpa mig. Så vad hjälper mig? 
 
Att GÖRA utan att fråga. Att göra det jag sagt att jag ska göra. Att inte lyssna på allt jag känner och att inte tro på allt jag tänker. 
Vi kan kalla det disciplin. Vi kan kalla det val.
Är du motiverad att borsta tänderna varje morgon? Att tvätta håret varje gång det behövs? Att torka golven? Att gå till jobbet? Att ta det där samtalet? 
Jag tror inte det, men jag tror att du gör ändå eftersom du måste eller har bestämt att du ska. 
Det är exakt samma med träning, meditation och kosten. När det gäller träning måste man börja först och när man sedan börjar se och känna resultat, då vaknar motivationen. Ibland. 
 
Tänk inte. Känn inte. Gör.

Viktuppgång i klimakteriet?

Varför går man upp i vikt? Nej, vikten kommer inte från ingenstans på grund av hormoner.
I klimakteriet minskar östrogen och progesteronproduktionen. Dessa förändringar tillsammans med vårt naturliga åldrande leder till något sänkt ämnesomsättning, ca 10% per tio år och förändrad fettfördelning. Även om vi aktivt tränar styrketräning bidrar förlusten av muskelmassa och en naturligt lägre ämnesomsättning med åldern till ytterligare viktuppgång. Styrketräning är din främsta livförsäkring som minskar risken för benskörhet, fallskador etc.
Sömnstörningar och humörsvängningar kan också göra det svårare att bibehålla en hälsosam livsstil pga trötthet och stresshormoner. Vi blir mer sugna på rostat bröd med smör, nybakta bullar, chips och gärna vin! Hormonförändringarna påverkar aptitreglerande hormoner som leptin och ghrelin, vilket ökar aptiten. Samtidigt kan ökad produktion av stresshormonet kortisol leda till ökad fettlagring och hunger.
 
Viktuppgång är vanligast i förklimakteriet och kroppsförändringarna kan starta flera år innan den sista menstruationen. Då är hormonförändringarna som störst, vilket kan påverka ämnesomsättningen och fettlagringen. Många kvinnor märker en gradvis viktökning under hela klimakteriet, medan andra kan uppleva mer plötsliga viktförändringar.
 
Så är det kört nu?? Ingen idé? "Jag har gjort allt"- inget funkar. "Jag är äter bra och tränar".
 
Vad vi behöver göra, enligt forskning: Vi behöver äta annorlunda, minimera muskelförlusten och HA TÅLAMOD.
Vågen är din VÄN. Vikt i klimakteriet är viktigt! Kvinnor dör till 90% av sjukdomar som kunde undvikits av träning och kost som forskning visat är optimal för vår hälsa. Övervikt ökar risken enormt för hjärt-kärlsjukdomar och cancer, inte minst bröstcancer.
Quickfix i form av fasta berövar din kropp på livsviktig muskelmassa, t.ex. Dina muskler är värda sin vikt i guld.
Skilj på vikt i vätska och i fett. Du går INTE upp tre kg i fettvikt på några dagar, det är vätska, som exempel.
 
Recept: Styrketräning två- fyra gånger i veckan. (Diverse pass på friskis är konditionsträning).
Lågintensiv konditionsträning som powerwalks om du är stresspåverkad. Mår du toppen av löpning- spring.
 
En kost som du, om du kämpar med vikten, behöver ha koll på genom att väga och mäta din mat (NEJ, dina barn får inte ätstörningar av att se dig väga maten. De pratar kost hos skolsköterskan varje år och har stenkoll på vad vi behöver. Säg bara att du är noga med att få i dig all näring du behöver. Du väger ju när du bakar, vad är skilnaden? För inte över ditt matskamtänk till dina barn däremot genom att väga i smyg . Raka rör och hälsosam appoach). Jag tror inte Gunde Svans ungar blev ätstörda av att se honom väga maten i alla år...
Väg och mät och se till att få i dig (exempel för kvinna 70 kg):
135-170 g protein per dag
65 g fett per dag.
Resten kolhydrater av bra kvalitet.
Rekommenderad kost: Fullkorn, grönsaker, linser, bönor, frukt, magra och proteinrika mjölkprodukter, kött, fisk, ägg, fågel. Bra fetter helst från växtriket som avokado, olivolja, nötter.
Håll dina kcal, ät inte för lite. Ät samma antal varje dag.
Du KOMMER att gå ner i vikt om du gör det här. Utan tvekan. MED utrymme för en semla, ett restaurangbesök och en påse godis emellanåt .
Men säg inte, och intala inte dig själv, att det "bara är så". Förlama inte dig själv- berätta för dig själv att du kan göra precis vad du bestämmer dig för! För det kan du!